Nya mätningar visar att halterna av flera cancerframkallande ämnen i luften i Stockholm fortsätter att minska och nu är de lägsta som uppmätts sedan mätningarna startade i början av 2000-talet. Samtidigt visar resultaten att det finns skillnader i hur mycket olika individer exponeras, beroende på personernas aktiviteter.
Under hösten 2024 genomförde Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet nya mätningar inom undersökningen ”Cancerframkallande ämnen i tätortsluft”, som är en del i den hälsorelaterade miljöövervakningen (HÄMI). Studien bygger på både personburna och stationära mätningar och är den fjärde i ordningen i Stockholm sedan 2003.
Resultaten visar en tydlig och långsiktig minskning av halterna av ämnena bensen, 1,3-butadien, formaldehyd och kvävedioxid i Stockholmsluften. I 2024 års mätning uppmättes de lägsta nivåerna hittills för samtliga ämnen. För majoriteten av deltagarna låg halterna under gällande regeringens miljökvalitetsmål för Frisk Luft (sverigesmiljomal.se), vilket bekräftar den positiva utvecklingen av luftkvaliteten i staden.
Samtidigt framträder stora individuella variationer i exponeringen. De förhöjda halter som uppmättes för vissa deltagare kan troligtvis förklaras av specifika aktiviteter och miljöer, såsom rökning, användning av gasspis, målning och vedeldning. Liksom i tidigare HÄMI-studier var de personburna halterna generellt högre än de stationära bakgrundsmätningarna, vilket visar att personburna mätningar även fångar exponering som inte syns i den övriga övervakningen. För kvävedioxid observerades dock i vissa fall högre halter vid trafiknära gatunivå, vilket speglar påverkan från vägtrafiken.
– Att mäta personburen exponering är ett viktigt komplement till övrig luftövervakning som baseras på stationära mätningar och modelleringar. Den kunskap det ger om exponeringen på individnivå ger en mer rättvisande bild av vad invånarna faktiskt utsätts för. De sjunkande halterna stämmer också överens med den nedåtgående trend vi ser i Stockholm i den vanliga övervakningen, säger Alexandra Lövquist, handläggare på CAMM och projektledare för studien.
Studien genomfördes hösten 2024 inom Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning (HÄMI) och omfattade både personburna och stationära mätningar av luftföroreningar i Stockholms stad. Fyrtio slumpmässigt utvalda personer i åldern 22–60 år deltog i en mätvecka, varav hälften genomförde mätningar under två veckor. Parallellt utfördes stationära mätningar under sex veckor vid två referensplatser på Södermalm: en urban bakgrundsstation och en trafiknära station.
Naturvårdsverkets programområde för hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI) ska långsiktigt övervaka miljöfaktorer som kan påverka människors hälsa. Det görs genom uppskattningar och mätningar av människors exponering för hälsofarliga ämnen i miljön och analyser av kopplingen mellan miljöexponeringar och hälsoeffekter. Det finns sex delprogram inom HÄMI varav ett är ”Luftföroreningar – exponeringsstudier”.
Foto: Yanan Li
Publicerad 2026-02-27
