Exponering för trafikbuller
Skattningar av befolkningens exponering för trafikbuller kan göras på många olika sätt och är ofta behäftade med en relativt stor osäkerhet. Antalet/andelen exponerade är också starkt kopplat till hur man väljer att definiera exponeringen. Bedömningarna är dock viktiga att göra för att kunna bedöma vilka hälsoeffekter som kan uppkomma och vilka åtgärder som behöver prioriteras.
Kartläggning enligt det Europeiska Bullerdirektivet
Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för att rapportera bullerexponering i Sveriges befolkning till EU, enligt det Europeiska Bullerdirektivet (END, 2002/49/EC). Enligt den kartläggning som gjordes 2021 exponeras drygt 2 miljoner människor (ca 20%) av befolkningen för något trafikbuller (väg-, spår- eller flygbuller) som överstiger 55 dB Lden. Den dominerande källan är vägtrafikbuller med ca 1,75 miljoner exponerade, följt av spårbuller med ca 800 000 exponerade och flygbuller, där tidigare estimat visat på ca 19 000 exponerade nationellt sett (på grund av pandemin var beräkningen 2021 inte representativ vad gäller flygbuller).
De skattningar som görs inom ramen för Eus bullerdirektiv är sannolikt en underskattning av antalet exponerade då kartläggningarna enbart gäller kommuner med 100 000 invånare eller fler samt större vägar, järnvägar och flygplatser.
Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida: Undersökningar av antalet exponerade för buller
Kartläggning enligt Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning (HÄMI)
Under åren 2025 och 2026 pågår en inventering av antal personer som exponeras för väg- och eller järnvägsbuller vid sin bostad i Sverige. Mer information om det arbetet finns här:
HÄMI: Buller och ljudmiljöer - exponeringsstudier | Karolinska Institutet
Kartläggning av antalet utsatta för trafikbuller i Stockholms län
Beräkningar av antalet utsatta för trafikbuller i Stockholms län görs av Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm och Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, i samarbete med Arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs Universitet.
Skattningarna baseras på befolkningsrutor om 100m x 100m och visar antal och andel i befolkningen som bor i områden med bullernivåer som överstiger 55 dB i dygnsmedelnivå (LAeq,24h). Ljudnivån 55 dB har traditionellt sett länge använt som ett riktvärde för trafikbuller i Sverige och är förknippat med en ökad risk för negativ hälsopåverkan.
Vägbuller
Drygt 45 procent av invånarna i Stockholms län, motsvarande cirka 1 miljon människor, beräknas bo i områden där bullernivån från vägtrafiken överstiger 55 dB i dygnsmedelnivå. Andelen som utsätts för vägtrafikbuller är som högst i de mest centrala delarna av Stockholms stad, såsom stadsdelarna Norrmalm/Östermalm/Gamla stan (77 procent), Södermalm/Enskede (72 procent) och Bromma/Kungsholmen, men även i kommunerna Solna (68 procent), Sundbyberg (62 procent) och Sollentuna (50 procent).
Spår- och flygbuller
Cirka 2,4 procent av invånarna i länet (cirka 57 000 människor) beräknas bo i områden där bullernivån från spårtrafiken överstiger 55 dB, och cirka 0,7 procent (cirka 16 000 människor) beräknas vara utsatta för flygbuller över 55 dB FBN.
De kommuner som är värst utsatta vad gäller spårbuller är Sollentuna (8 procent), Solna (7 procent), Huddinge (5 procent), Nacka (4 procent) samt stadsdelen Södermalm/Enskede i Stockholms stad (4 procent), medan flyget i huvudsak berör invånare i stadsdelarna Bromma/Kungsholmen (6 procent) och Yttre Västerort (3 procent) i Stockholms stad, samt Sigtuna (4 procent).
I CAMMs digitala GIS-verktyg Miljöhälsa på karta kan du se befolkningens exponering för trafikbuller i detalj: Miljöhälsa på Karta - 0.4
Andel som har fönster mot bullerutsatt sida i Stockholms län
I Folkhälsomyndighetens Nationella miljöhälsoenkät efterfrågas om bostaden har något bostadsfönster respektive sovrumsfönster mot bullerutsatt sida, där det finns en större gata/trafikled, järnväg eller industri. Det kan också ge en indikation på hur många som utsätts för buller.
Totalt uppger cirka en fjärdedel av länets befolkning (23%) , motsvarande ca 410 000 personer, att de har något fönster mot en bullerutsatt sida. Mest utsatta är personer som bor i flerbostadshus, bland dem bor 29 procent i bullerutsatt läge jämfört med 12 procent bland personer i småhus. Högst är andelen bland nybyggda flerbostadshus (dvs. byggda år 2016 eller senare) där andelen är 36%. Cirka 14 % har sitt sovrumsfönster mot bullerutsatt sida, motsvarande ca 250 000 personer.
Läs mer om hur andelen som bor bullerutsatt skiljer sig åt mellan länets kommuner här: Miljöhälsorapport 2025, Buller i samhället (figur 5.2)