Hur påverkas vi av buller?

Allmän störning

Bullerstörning är en subjektiv upplevelse som kan ta sitt uttryck i till exempel rastlöshet, frustration, uppgivenhet eller ilska. Hur mycket man störs av buller är främst kopplat till ljudets akustiska egenskaper men också på i vilken situation ljudet uppträder och på personliga faktorer.

Ljudets styrka, frekvenssammansättning, tonalitet och varaktighet är exempel på akustiska faktorer som spelar roll för om ett ljud upplevs som störande eller inte. Ljud som är starka, lågfrekventa eller har tydligt hörbara tonala komponenter (pipande/tjutande) är exempel på ljud som ofta orsakar störning. Hjärnan har också lättare att filtrera bort ljud som är konstanta vilket gör att vi störs mer av intermittenta ljud, det vill säga ljud som kommer och går. Om ljudet maskerar tal kan det upplevas särskilt störande.

Det betyder också mycket vad vi själva gör när ljudet uppkommer om vi störs eller ej. Om vi befinner oss i en situation där vi söker vila, avkoppling eller sömn kan oönskade ljud vara mer störande än om vi är aktiva. Även när vi behöver koncentrera oss och utföra komplexa arbetsuppgifter ställs högre krav på en god ljudmiljö för att vi inte ska störas.

Vem du är som person spelar också in. Vissa personer är mer känsliga för buller än andra. Barn, äldre personer, de med hörselnedsättning och personer som har ett annat modersmål än det talade brukar räknas som särskilt känsliga grupper när det gäller bullerpåverkan.

Andel som störs mycket eller väldigt mycket av trafikbuller

Den vanligaste orsaken till bullerstörning i Stockholms län är trafiken. Andelen av befolkningen i Stockholms län som besväras mycket eller väldigt mycket av buller från väg-, spår- eller flygtrafik är cirka 10 procent. Andelen som störs är högre i Stockholms län än i landet som helhet (7,6 procent). Mest besvärade av trafikbuller är personer som bor i flerbostadshus i storstadskommunerna, definierat som Stockholm, Solna och Sundbyberg (13 procent i genomsnitt). Minst besväras de som bor i småhus i förortskommuner (6,7 procent).

Läs gärna mer om bullerstörningar i Stockholms län här: Miljöhälsorapporten i Stockholmslän 2025 

Konsekvenser av att sova dåligt på grund av trafikbuller

Ett av de vanligaste klagomålen i bullerutsatta grupper är att buller stör sömnen. Sömnen har en stor betydelse för både vår fysiska och psykiska hälsa och att sova dåligt under en lägre tid är förknippat med en högre risk för allvarliga hälsoproblem, såsom hjärtkärlsjukdom, övervikt och depression. Sömnstörningar är därför en av de allvarligaste konsekvenserna av höga bullernivåer i samhället.

Buller nattetid kan förkorta den totala sömntiden genom att göra det svårare att somna, orsaka uppvaknanden under natten och leda till för tidigt uppvaknande. Bullerhändelser under natten påverkar även sömnens kvalitet och leder till ett mer fragmenterat sömnmönster. Stadier av djupsömn och drömsömn hackas upp och ersätts av mer ytliga sömnstadier. Djupsömnen är till exempel viktig för fysisk återhämtning, muskeluppbyggnad, immunsystemet och minnesinlagring. Drömsömnen är i sin tur viktig för exempelvis emotionell bearbetning, reglering av känslor, kreativitet och problemlösning. Att störas av buller nattetid kan därför leda till bland annat försämrad återhämtning, minskat immunförsvar, trötthet, koncentrationssvårigheter och sämre prestationsförmåga.

Långvariga sömnproblem påverkar flera biologiska system samtidigt och bland annat orsaka kronisk stressaktivering, systemisk låggradig inflammation, störd glukos- och insulinreglering, hormonell påverkan på aptit och vikt samt påverka hjärnans känsloreglering. Det ökar risken för en rad allvarliga sjukdomstillstånd.

Andel som dagligen är sömnstörda till följd av trafikbuller

I Stockholms län uppger 5,2 procent att de dagligen eller varje vecka året runt har svårt att somna, blir väckta eller får en sämre sömnkvalitet på grund av buller från trafik (väg-, spår- och flygtrafik sammantaget). Det är något högre än för riket som helhet (4,3 procent). Andelen är högre bland personer som bor i flerbostadshus (6,6 procent) än bland dem som bor i småhus (2,8 procent).

Läs gärna mer om sömnstörningar till följd av buller  i Stockholms län här: Miljöhälsorapporten i Stockholmslän 2025 

Effekter på taluppfattning och kommunikation

Tal uppfattas bäst i frekvensområdet cirka 300–3 000 Hz. I bullriga miljöer försämras taluppfattningen snabbt, även vid relativt låga ljudnivåer. Trafik, musik och andra ljud kan tillsammans maskera tal, särskilt för barn, personer med hörselnedsättning och personer med annat modersmål än det talade. Dålig rumsakustik förstärker problemen ytterligare.

Bakgrundsnivå och efterklangstid är avgörande för talförståelsen. WHO rekommenderar att talsignalen är minst 15 dBA starkare än bakgrundsnivån, vilket innebär högst 45 dBA bakgrundsnivå vid normal samtalsröst. För full talförståelse krävs cirka 35 dBA. I utbildningslokaler rekommenderar Folkhälsomyndigheten ännu lägre nivåer (30 dBA ekvivalent och 45 dBA maximal ljudnivå).

Forskning visar att god akustik i förskolor och skolor minskar störning, förbättrar taluppfattbarhet och ökar prestation. En dålig ljudmiljö gör samtal mer ansträngande, försämrar minnet av det som sägs och kan öka risken för missförstånd och olyckor. Höga bakgrundsnivåer leder dessutom ofta till höjda röster och ökad risk för röstproblem hos både elever och personal.

Andel som rapporterar att buller försvårar taluppfattning och kommunikation

Drygt 2 procent av invånarna i Stockholms län rapporterar att trafikbuller påverkar taluppfattning och kommunikation. I vissa grupper var dock besvärsrapporteringen högre, framför allt bland personer som bor i storstadskommuner och i flerbostadshus. Det finns även tydliga samband mellan den faktiska ljudnivån utanför bostaden och andelen som upplever denna typ av besvär.

Läs mer om hur buller påverkar taluppfattning och kommunikation: Miljöhälsorapporten i Stockholmslän 2025 

Hur kan buller påverka inlärning och prestation?

Det finns tydliga vetenskapliga belägg för att buller försämrar prestation och inlärning, både hos vuxna och barn. Flera olika mekanismer gör att buller påverkar hur väl vi lär oss, och minns det vi lärt oss. Buller kan maskera tal och viktig information, störa koncentrationen genom distraktion samt verka stressande och uttröttande över tid. Vanligt tal har visat sig vara särskilt störande, och varierande ljud är mer belastande än kontinuerligt buller. Ljud med inslag av låga frekvenser upplevs ofta som extra tröttande.

För enkla och monotona uppgifter kan buller tillfälligt öka prestationsförmågan genom att höja aktivitetsnivån. För komplexa uppgifter, som kräver god taluppfattning, koncentration och minne, påverkar buller däremot i princip alltid prestationen negativt eller gör arbetet mer ansträngande.

Ju längre exponeringen pågår, desto större blir den negativa effekten. Även om det ibland går att kompensera genom ökad ansträngning leder detta på sikt till trötthet, nedsatt koncentration och sämre arbetsresultat.

Barn, trafikbuller och kognition

Hittills har forskningen om omgivningsbuller och kognition främst fokuserat på barn, framför allt i skolmiljö. Studerade effekter omfattar bland annat:

• tal- och läsförståelse
• kort- och långtidsminne
• uppmärksamhet och exekutiva funktioner
• resultat på standardiserade test

Starkast vetenskapligt stöd finns för samband mellan flygbuller över vissa ljudnivåer och försämrad tal- och läsförståelse, långtidsminne samt testresultat hos barn. För väg- och spårbuller bedöms evidensen som låg eller mycket låg. Avsaknad av stark evidens innebär dock inte att buller saknar effekt, utan att sambanden ännu är otillräckligt studerade.

Hjärt-kärlsjukdom och metabola effekter

Hörselsinnet är tätt kopplat till kroppens stressystem och fungerar som ett varningssystem. Ljud kan därför snabbt utlösa stressreaktioner som är livsviktiga i akuta farosituationer. Problemet uppstår när dessa reaktioner aktiveras ofta i vardagen – till exempel vid långvarig exponering för trafikbuller.

Omedelbara fysiologiska reaktioner

Ljud kan aktivera det autonoma nervsystemet och leda till frisättning av stresshormoner som adrenalin, noradrenalin och kortisol. Det ger bland annat:

• ökad hjärtfrekvens
• förhöjt blodtryck
• ökad frisättning av glukos och fria fettsyror i blodet
• ökad blodkoagulation

Hur stark reaktionen blir beror också på hur ljudet uppfattas – ljud som tolkas som hotfulla ger kraftigare stressrespons än ljud som upplevs som ofarliga.

Långsiktiga hälsoeffekter

Forskning visar att långvarig exponering för trafikbuller är kopplad till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, såsom hjärtsvikt, hjärtinfarkt och stroke. Det finns även studier som pekar på en ökad risk för övervikt och typ 2-diabetes.

De bakomliggande mekanismerna bedöms främst vara kronisk stress och sömnstörningar. Långvarigt förhöjda nivåer av stresshormoner kan bidra till:

• åderförfettning (ateroskleros)
• insulinresistens
• ökad bukfetma
• nedsatt immunförsvar

Kort sagt: buller är inte bara en fråga om störning och trivsel – det kan, över tid, påverka både hjärt-kärlhälsa och metabolism. Kroppen tar ljud på större allvar än vi kanske gör.

Kan omgivningsbuller påverka hörseln?

Buller i omgivningsmiljön är sällan hörselskadande men kan påverka hörseln om ljudnivåerna är tillräckligt höga och exponeringen pågår under lång tid. Risken styrs främst av ljudets styrka (dB), exponeringens varaktighet samt om ljudet är kontinuerligt eller impulsliknande.

Viktiga samband:

• Långvarig exponering över cirka 85 dB(A) ökar risken för permanent hörselnedsättning (förekommer främst i yrkesmiljön).
• Särskilt känsliga individer kan påverkas redan vid 75–80 dB(A).
• Impulsljud (plötsliga, mycket starka ljud) kan orsaka omedelbar och permanent skada.
• Kontinuerligt buller är generellt mer skadligt för hörseln än varierande ljud vid samma ekvivalenta nivå.

Enligt Världshälsoorganisationen bedöms risken för hörselpåverkan i befolkningen vara låg om den ekvivalenta ljudnivån inte överstiger 70 dB L_Aeq,24h.

Möjliga effekter:

• Hörselnedsättning – ofta successivt utvecklad efter lång tids exponering.
• Tinnitus – upplevelse av inre ljud (t.ex. pip eller sus), vanligt vid hörselskada.
• Ljudöverkänslighet (hyperacusis) – starka ljud upplevs som obehagliga eller smärtsamma.

Sammanfattningsvis är det inte typen av ljud (t.ex. trafik eller musik) som avgör risken, utan dess akustiska egenskaper och den totala exponeringen över tid.