Regler och riktvärden för buller

WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region

År 2018 publicerade Världshälsoorganisationen (WHO) rekommendationer om hälsobaserade riktvärden för omgivningsbuller i dokumentet "Environmental Noise Guidelines for the European Region (2018)". Riktvärdena anges i de europeiska bullerindikatorerna L_den (årsdygnsmedelvärde viktat för kvälls- och natthändelser) och L_night (ljudnivån nattetid).

Följande riktvärden rekommenderas av WHO för de olika trafikslagen:

Vägtrafik: 53 dB L_den (motsvarande cirka 50 dB L_Aeq,24h) och 45 dB L_night

Spårtrafik: 54 dB L_den (motsvarande cirka 48 dB L_Aeq,24h) och 44 dB L_night

Flygtrafik: 45 dB L_den (motsvarande cirka 45 dB FBN) och 40 dB L_night

Rekommendationen är baserad på de kritiska hälsoeffekter som kan uppkomma om dessa ljudnivåer överstigs. De kritiska hälsoeffekter som bedömarna har tittat på är i synnerhet allmän störning och sömnstörning men också till exempel hjärt-kärlsjukdom och inlärningseffekter hos barn.

WHO uppmanar i sina guidelines regeringar att integrera bulleråtgärder i folkhälsopolitik, stadsplanering och transportstrategier.

EUs Bullerdirektiv 2002/49/EG

I och med Bullerdirektiv 2002/49/EG fastställde den Europeiska unionen en gemensam strategi för att undvika, förebygga eller minska de skadliga effekterna av buller i miljön. Strategin bygger på att man undersöker befolkningens bullerexponering inom alla EUs medlemsländer. Detta sker med hjälp av kartor som upprättas enligt gemensamma metoder, samt genom lokala handlingsplaner. Direktivet fungerar också som bas för att utveckla åtgärdsprogram.

Förordning om omgivningsbuller 2004:675

Till följd av EUs bullerdirektiv infördes år 2004 en svensk förordning om omgivningsbuller: SFS 2004:675. I och med det infördes också en miljökvalitetsnorm* för buller som lyder:

”det ska eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa”.

Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader 2015:216

År 2015 antogs en ny förordning för trafikbuller vid nybyggnation av bostäder i Sverige. Förordningen kom till med det uttalade syftet att underlätta bostadsbyggande i bullerutsatta lägen och som en konsekvens höjdes även riktvärdena för trafikbuller vid nybyggnation av bostäder. Dessa finns beskrivna i Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggande, SFS nr. 2015:216, ändrad t.o.m. SFS nr. 2025:981. Förordningen gäller alla bostäder som byggds sedan den 2 januari 2015.

För väg- och spårtrafik gäller följande:

• Buller från vägar och spårtrafik bör inte överskrida 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad.
• För bostäder om högst 35 kvadratmeter gäller ljudnivån 65 dBA ekvivalent ljudnivå.
• Ljudnivån vid en uteplats bör inte överstiga 50 dB ekvivalent ljudnivå samt 70 dB maximal ljudnivå.

I de fall då bullernivåerna vid fasad ändå överskrids bör minst hälften av bostadsrummen vetta mot en sida där bullret uppgår till högst 55 dB ekvivalent ljudnivå och minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där den maximal ljudnivå nattetid (22.00 till 06.00) inte överskrider 70 dB. Om 70 dBA maximal ljudnivå vid uteplats ändå överskrids bör dock nivån inte överskridas med mer än 10 dBA maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl. 06.00 och 22.00.

För flygtrafik gäller följande:

• Ekvivalent ljudnivå 55 dB (FBN)
• 70 dB maximal ljudnivå.

Om den maximala ljudnivån ändå överskrids bör detta inte ske mer än sexton gånger under dagtid (06.00 till 22.00) och tre gånger nattetid. Undantaget är flygplatser i Stockholms kommun (dvs. Bromma flygplats) där bestämmelserna om maxbuller dagtid inte gäller.

Infrastrukturpropositionen 1996/97:53

För buller från väg- och spårtrafik som byggts före 2015 gäller riktvärden specificerade i Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 (se tabell nedan).

Riktvärden vid befintliga bostäder.

Propositionen specificerar även riktvärden vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur:

• 30 dBA ekvivalentnivå inomhus
• 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid
• 55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)
• 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad

Miljöbalken (1998:808)

Miljöbalken ska tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter, oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan – vilket inkluderar buller.

Miljöbalken ger ett ramverk för hälsoskydd mot buller genom:

• Generella krav på försiktighet, kunskap och skälighet (2 kap. 2, 3, 7 §§)
• Förbud mot olägenhet för hälsa (9 kap. 3 §)
• Målsättningsnormer för buller (5 kap., via koppling till SFS 2004:675)
• Tillsyn och möjlighet att ställa krav på åtgärder (26 kap.)

Olägenhet definieras som störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt, fysiskt eller psykiskt, och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Folkhälsomyndighetens Allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13)

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13) syftar till att skydda människors hälsa genom att ange riktvärden och ge vägledning för tillsyn enligt miljöbalken.

Råden är inte bindande lag, men används som tillsynsvägledning för kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder och bygger på miljöbalkens hälsoskyddsregler, som ska förebygga olägenhet för människors hälsa.

De allmänna råden gäller bostadsrum i permanentbostäder och fritidshus samt lokaler för undervisning, vård och omhändertagande.

Riktvärden för ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå inomhus:

• 30 dBA ekvivalentnivå i bostadsrum.
• 45 dBA maximalnivå nattetid i sovrum.

Råden innehåller även riktvärden för lågfrekvent buller inomhus från stationära ljudkällor.

Syftet är att säkerställa möjlighet till sömn, vila och god livskvalitet.

Plan- och bygglagen (PBL, SFS 2010:900)

Grundprincipen för PBL är att bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet, inklusive möjligheten att förebygga bullerstörningar. (2 kap. 5 § och 6 a § PBL)

Vid detaljplanering ska kommunen vid planläggning väga in ljudmiljön och kan ställa planbestämmelser om bullerskydd. Beräknade bullervärden ska anges i planbeskrivning och bygglov om det inte är obehövligt.
(4 kap. 12–16 §§ och 33 a § PBL)

För byggnadsverk finns krav på byggnader att uppfylla tekniska egenskapskrav, där skydd mot buller är ett av kraven.

Syfte är att säkerställa att det går att sova, vila och arbeta under tillfredsställande förhållanden i byggnader.

Plan- och byggförordningen (PBF, 2011:338)

PBF kompletterar PBL genom att precisera de tekniska egenskapskraven för byggnadsverk, inklusive skydd mot buller, för att värna människors hälsa.

3 kap. 13 § PBF anger att byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga för bland annat skydd mot buller. Detta innebär att byggnader ska utformas så att människor kan sova, vila och arbeta under tillfredsställande förhållanden.

PBF ger ramen för funktionskravet, medan detaljerna finns i Boverkets föreskrifter (BFS 2024:10).

Boverkets föreskrifter (BFS 2024:10 – Skydd mot buller i byggnader)

Tillämpning: Gäller vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av befintliga byggnader (för den ändrade delen).

Innehåll: Preciserar tekniska egenskapskrav enligt PBL och PBF.

• Kraven är funktionsbaserade – anger vad som ska uppnås, inte hur.
• Exempel: ”Utrymmen i lokaler ska utformas så att buller dämpas i den omfattning som den avsedda användningen kräver.”

Fem ljudegenskaper ska beaktas vid projektering av nya bostäder, t.ex. luftljudsisolering, stegljudsnivå och efterklangstid.