Gröna miljöer ger barn plats för lek, rörelse, vila och umgänge. Barn som har mycket grönska omkring sig har ofta bättre psykisk hälsa, rör sig mer och har färre problem med uppmärksamhet och beteende. Forskningen har visat att positiva naturupplevelser under barndomen spelar en viktig roll i människors emotionella kontakt med naturen senare i livet.
Barn möter grönska på många platser: nära hemmet, i förskolan och skolan, längs vägen till skolan och vid besök i parker och naturområden. Dessa miljöer är viktiga för barn eftersom de kan ge utrymme för lek, fysisk aktivitet, social samvaro och återhämtning.
Sammantaget tyder forskningsresultaten på att barn som har mer grönska i sin närmiljö ofta mår bättre psykiskt, rör sig mer, vistas mer utomhus och har färre problem med uppmärksamhet och beteende . Det finns också visst vetenskapligt stöd för positiva effekter av grönska för kroppsvikt, skolprestation och sömn. Vistelse i naturen under barndomen kan även bidra till att barn känner större samhörighet med naturen vilket kan leda till mer miljömedvetet beteende senare i livet.
Enligt plan- och bygglagen ska det vid bostäder, fritidshem, förskolor och skolor finnas en tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse (8 kap. 9–11 §§ PBL). Lagen anger däremot inte någon bestämd storlek eller närmare definition av lämplighet, vilket innebär att bedömningen görs av kommunerna i det enskilda fallet.
När kroppen utsätts för stress aktiveras flera system som hjälper oss att hantera situationen. Om stressen pågår under lång tid kan belastningen påverka bland annat hormonsystemet, immunförsvaret, ämnesomsättningen och hjärt-kärlsystemet. Den samlade påverkan på dessa system brukar kallas allostatisk belastning och kan beskrivas som kroppens fysiologiska slitage till följd av långvarig stress.
Forskningen tyder på att grönska kan bidra till återhämtning och en bättre reglering av kroppens stressreaktioner. Studier visar att barn och unga med bättre tillgång till grönområden generellt har lägre nivåer av stressrelaterade biologiska markörer, såsom inflammation, oxidativ stress och andra mått på allostatisk belastning. Det finns också indikationer på att fysisk aktivitet kan vara en del av förklaringen till dessa samband.
Gröna miljöer kan få en särskild betydelse när barns vardag har förändrats på ett dramatiskt sätt. Efter en traumatisk händelse kan trygga och barnanpassade grönområden exempelvis ge plats för lek, rörelse, umgänge och återhämtning. Sådana platser kan hjälpa barn att återfå vardagliga rutiner och en känsla av trygghet. Forskningen kring grönområdenas direkta betydelse för barns psykiska och fysiska återhämtning efter katastrofer är lovande men fortfarande begränsad.
Barn som har mer grönska omkring sig har ofta bättre psykiskt välbefinnande, färre ADHD-symtom och färre bettendeproblem. Gröna omgivningar har också kopplats till mindre oro, färre känslomässiga problem och färre svårigheter i relationer med kamrater, även om resultaten varierar mer mellan studierna. Vissa studier tyder dessutom på att personer som har vuxit upp i grönare grannskap löper lägre risk att få psykiatriska diagnoser senare i livet.
Grönska i skolmiljön kan ge möjlighet till återhämtning och därigenom skapa bättre förutsättningar för koncentration. Förmågan att rikta uppmärksamheten mot något viktigt och samtidigt bortse från sådant som stör kallas selektiv uppmärksamhet. Arbetsminnet är den förmåga som gör att vi kan hålla kvar och använda information under en kort stund, till exempel när vi följer en instruktion eller löser en uppgift . I kortsiktiga experimentella studier har man sett att barns uppmärksamhet och arbetsminne förbättrats efter 10–30 minuters utsikt mot grönska, lek på en grön skolgård, vistelse i ett grönt skolområde eller promenader i naturen. Även studier som har följt barn under et helt år har kopplat grönska runt skolor till bättre uppmärksamhet, arbetsminne och samt förbättrade resultat i läsning och matematik.
Närsynthet är mindre vanlig bland barn som har mer grönska omkring bostaden eller skolan. Detta kan delvis bero på att tillgång till grönska främjar utevistelse och minskar skärmtid. Ökad utevistelse har fler fördelar. Mer dagsljus kan påverka ögats utveckling bland annat genom att stimulera dopaminfrisättningen i näthinnan. Utomhus får barn dessutom fler möjligheter att rikta blicken mot föremål på längre och varierande avstånd än inomhus.
Grönare bostadsmiljöer tros vara förknippade med något längre nattsömn och bättre sömnkvalitet hos barn och ungdomar. Mera grönska i grannskapet kan bidra till svalare och tystare bostadsmiljöer, vilket kan skapa bättre förutsättningar för sömn och återhämtning. Gröna miljöer kan också uppmuntra till fysisk aktivitet under dagen, som i sin tur kan främja sömnen. Resultaten varierar dock mycket mellan studierna och mera forsknings krävs i ämnet.
Grönområden kan ge barn fler möjligheter till lek, idrott, vardagsrörelse och att gå eller cykla mellan olika platser. Barn och ungdomar med god tillgång till grönska rör sig överlag mer och vistas mer utomhus.
Flera studier har visat att övervikt är mindre vanligt bland barn som bor i grönare områden. När resultat från flera studier vägdes samman var mer vegetation inom 500 meter från bostaden förknippad med 9 procent lägre sannolikhet för övervikt eller fetma. Sambanden mellan övervikt och grönska påverkas dock mycket av familjens ekonomi och utbildning, områdets trafiksäkerhet och tillgången till organiserade fritidsaktiviteter.
Vegetation kan påverka luftvägarna på flera sätt. Träd och andra växter kan fånga upp vissa luftföroreningar och på detta sätt påverka luftkvaliteten. Samtidigt kan gröna miljöer öka barnens kontakt med olika mikroorganismer, vilket kan bidra till immunsystemets utveckling. Samtidigt kan pollen, mögelsporer och andra biologiska partiklar påverka förekomsten av astma och allergiska besvär. Det finns i dag inte tillräckligt underlag för att säga om högre exponering för grönska generellt minskar eller ökar risken för astma, allergier eller andra sjukdomar som är kopplade till immunsystemet.
Även forskningen om grönska och barns hjärt-kärlhälsa är fortfarande begränsad. De studier som finns pekar dock mot att mer grönska i närmiljön kan ha samband med lägre blodtryck.